Första Öringen i älven denna sommar .

Ett evigt nötande och täta besök i en alltmer stigande älv gav idag resultat . Jag har mitt ställe vid ett bäckutlopp mot älven, där sitter jag ibland i timmar och ibland bara några minuter . Men jag gillar platsen, den skänker lugn och ro, samt tid för eftertanke och själafrid . Bäcken som jag alltid tar ett stort kliv över, var för bred idag, och jag stannade med stövlarna i vattnet ...funderade om jag skulle ta sats och hoppa eller gå runt . -Äh jag går upp på vägen och rundar bäcken, tänkte jag . I samma stund kommer en guldglänsande Öring sakta glidande nedströms i bäckfåran . Jisses vilken fart det blev på stövlarna . rundade bäcken och ut på holmen , siktade med spinnare, skeddrag mot utloppets virvlar men inget hugg . -Den kan inte ha gått så långt ut, den håller sig nog här efter kanten tänkte jag och provade med ett blå/grönt zigge längs gräskanten ...efter några kast hade jag en fin Öring efter draget men den vände alldeles framför mina fötter . Jag tog bilen ner till Fjällsport i Duved, köpte mask, krok och ett stavsänke ...kom tillbaka till bäckutloppet...maskade på och satt mig i gräset med en kopp kaffe ...strax böjde sig spöt i min hand och ryckte distinkt . Äntligen, vilken förlösande känsla att få upp denna Öring till slut . Ett SMS till Arne som bor hundra meter nedströms, och snart hängde den i hans fiskevåg och visade 1.5 kg . Nu är spärren släppt för mig, och jag kan lämna denna plats ett tag ...

Redan vid femtiden efter en snabb smörgås, och ömt farväl till min förstående Sambo så satt jag i bilen på väg mot Ånn . Min FN-soldat kompis som bor i Ånn ville ut med båten, och det tackar man inte Nej till . Under dagen hade det regnat till och från, men nu såg kvällen ut att bjuda på sol .När vi skuffade ut båten så märkte vi att vattnet stod ovanligt högt . bryggan vid båthuset låg under vatten och bordet längst ut på bryggan stod lite malplacerat i vågskvalpet .

Några turer runt öarna i finvädret gav dock bara en öring på halvkilot, men vilken figther det var . Det sprattlade och hoppade in i det sista, och färgen var mer silver än de guldfärgade nere i älven .Nu var det mycket drivande gräs och skräp i vattnet så det blev mest "sallad" på draget idag .Vi åkte runt öarna en stund, pratade om det mesta och om hur mycket man uppskattar fritiden numera .

Vi var rörande överens om att när vi både var i Kosovo för tio år sedan, så hade vi båda samma starka längtan hem ...till Jämtlands fjällen och dess storslagna natur, och framför allt fiske .Vi bestämde oss för att ses nästa vecka och göra fler turer med båten på Ånnsjön, här ska sommarens personbästa infrias för mig i år ...det känner jag på mig ;)