Sista natten i Handöl och Hjortron .

Handöl, denna mystiska och vackra plats . Där Handölans vatten forsar och ringlar sig ner från Storulvån genom byn, under byvägen och förbi Karolinesoldaternas minnesgrav, vidare ut i Enan där de med gemensam kraft pressar sig ut i Ånnsjöns fiskerika vatten . Från denna sjö smyger sig sedan groteskt stora Öringar uppströms och kanske, kanske lyckas man kroka nån av dom .
Handölan har, med sitt turkosfärgade och kristallklara vatten, skänkt mången förväntansfull Fiskare både lycka och förtret i jakten på deras livs fångst, och alla har de förvånats över dess nyckfullhet .
Här har jag tagit mina största Öringar och här har jag tillägnad större delen av min fiskande tid .

Ibland har det varit ett vakande eldorado som gjort att man tappat uppfattningen om tid och rymd, och resulterat i att man har kommit hem långt mycket senare på natten än vad man lovat, ibland med en orörd fikapackning som glömts bort under fisket, och då med lågt blodsocker på skakiga ben .
Vissa kvällar har man fått nöja sig med siluetten av magnifika fjällsidor, vindens viskande i skogsnåren, Helikopter-akrobatik och Bäverns simmande upp och ner längs strömmen .
En eld har dock alltid sprakat och knastrat framför vindskyddet, den har värmt maten eller lurat in tankarna i långa dagdrömmar . Elden som tidigare brunnit i en tvåbent kamin, har numera funnit en plats på marken med några ringplacerade stenar omkring sig . Vindskyddet som nu även har ett fungerande tak,( Jippi )  har varit skydd för både regn, vind och ibland en alltför stark sol .
Här har man fikat, sovit, frusit, svettats, skrattat och svurit . Oavsett väder så har man varit här .
Jag har delat spänningen med olika fiskarkompisar, både dagar, kvällar och nätter på denna plats .

Att få avsluta sommarens sista fiskedag innan lekperioden här i Handöl, kändes alltså som ett mycket lätt val .
En Timråbo och hans kamrat hade också tagit sig tid att åka hit upp igen, de brukar återkomma hit varje sommar och har varit här flera gånger tidigare . De har även börjat läsa min blogg, maila mig och ibland ringa eller smsa mig, bara för att få dela sin glädje och lycka över denna plats, eller den goda fiskelyckan . Det uppskattas !!
Nu var de oxå här i Handöl och kvällen blev ett efterlängtat möte, nu har vi fått ett ansikte på varandra och inte blev det sämre av att de lyckats landa en 2 kgs Öring innan vi kom, den hängde på vindskyddet och blänkte i månskenet . Jag och min granne, som hängt med, stannade kvar och provade fiskelyckan medans de andra började vandra hela vägen hem mot sin stuga ...
Deras bil blev kvar nere vid parkeringen till dagen efter ..måste ha nåt med luften här uppe att göra ;)
Framåt midnatt gav vi upp, Grannen hade bara haft ett hugg på flugan, men inget napp .
Jag fick ingen fisk heller, men däremot en rejäl portion fullmån-scenario som kikade fram bakom några mörka molnstrimmor och reflekterades i spegelblank vattenyta . Elden falnade sakta och dog .
Kvällen kändes riktigt magisk, och det var med vördnad vi sakta vandrade hemåt längs ett vatten jag hyser stor kärlek och tacksamhet till . Tack Handölan för denna gång, vi ses igen nästa sommar

Hjortronplockningen i år har varit en ren fröjd, bär finns det i massor på fjällmyrarna, vilken resulterar i att stora orörda stråk på de högre höjderna ännu lyser orange och riskerar frysa kvar .       Det finns så det räcker och blir över, men det som känns tragiskt är att så mycket fina bär komma gå till spillo då man inte hinner plocka allt . Frysen är fylld till bristningsgränsen och Sambon muttrar om det ibland, borde nog skaffa frysbox snart .

Imorgon tar jag med mig en god vän på årets sista kraftsamling för hjortronplockning, arbetskamrater i Östersund har beställt några kilon och då får man ju tjäna slant när efterfrågan finnes ..

 

 

 

 

 

 

 

 

..och resultatet på våran sista dag, detta är det gemensamma bärfyndet, helt makalöst :)

 

 

 

 

Energiladdning...

Jobbet i Östersund tar energi, sätter tankar i rullning och man funderar mycket . Ett ord som konstant ringer i mina öron är "Livskvalitet"! Det är alltid upp till envar att avgöra sin syn på livskvalitet .
Livskvalitet kan vara prylar, bilar, hus, pengar eller platser man besökt genom livet, mm .
För mig är det bara en stund av stilla energitankning nere vid älven, som denna morgon .
Jag tog mig friheten att åka hem till fjällen idag direkt efter avslutat pass, ringde och väckte min fiskarkompis som stod redo 06:45,  och vi for upp till älven vid Golfbanan med fiskegrejorna .
En ensam och morgonpigg Golfspelare slog ut från en daggig Tee, han var nog mitt uppe i sin stund av livskvalite just då . Han sneglade mot oss och log, Jodå han var här av samma anledning .

Trött i kroppen efter nattens vaktpass, och lite frusen, så gick jag ner mot älvkanten .
Vattnet har sjunkit undan rejält, några morgonpigga Öringar plaskade ivrigt på andra sidan ( som vanligt ..) och vi riggade igång våra fiskespön . Jag vadade ut en bra bit, vattnet nådde mig strax ovanför knäna, jag blundade och svepte med handen i vattnet . En behaglig vattentemperatur, och vattnets strömmande mellan fingrarna fick mina tankar att vandra iväg, jag ställde mig med sidan mot strömmen så jag stod lite stadigare, blundade fortfarande, drog in den friska luften genom näsan, höll andan en stund och kände hur hjärtat saktade ner mer och mer ....här och nu, mitt i naturens element känner jag min energidepå fyllas upp med livskvalitet . Om man blundar där man står så hör man bara de faktiska ljuden, inte de inbillade och förväntade som annars ...testa själv ! Jag stod en bra stund och bara njöt av att vara hemma i fjällvärlden en stund, ikväll ska jag tillbaka till jobbet igen, men det är först ikväll ...inte nu . Jag öppnade ögonen och vände upp mot strömmen ..

Jag fiskade en stund med Rogerdraget som satt på, inte fokuserad på att få fisk, utan bara kastade metodiskt och vant . Ett litet hugg och en mindre Öring fick krokas av, jag ville inte ha nån fisk idag .
Efter en stund letade jag upp min kompis, han hade satt sig vid sidan av älvkanten, han hade gjort en eld och satt och tittade in i lågorna . Medans jag vadade upp ur vattnet mot honom så tänkte jag,
 "..där hämtar han sin energi, i lågorna ...".  Jag satte mig bredvid honom och vi sa inte så mycket, elden knastrade och sprakade, kaffetermosen kom fram och vi delade en kopp .
Uppe på bilparkeringen hördes en bildörr slå igen, och bilen for iväg, Golfspelaren var klar med sitt .
Vi tittade på varandra och insåg att vi haft en lyckad morgon, även utan fiskefångst .
Överens om att det fick räcka för idag, packade vi ihop och for hem för några timmars vila .
Kroppen är fulladdad, så nu tar jag och river av sista veckan på jobbet medans energin finns kvar .
Nästa helg är jag nog här och laddar upp mina tomma batterier igen .. 

Ibland får man gå en bit ...för att tappa en bit .

Igår var sista kvällen att fiska i Duvedsälven innan två veckors jobb igen, Jag och C åkte längs Nordhallsvägen och parkerade strax innan Lövstagård . På med ryggsäcken och dubbelkoll av varandras utrustning att allt var med, sen följde vi en gammal väg rakt ner mot Kvarnhöljan och utloppet på älven, där den öppnar sig mellan flera små öar som skapar strömfåror och bakvatten . Denna sträcka är övre delen för Duvedsfiskvårds område, och lite högre upp i forsen så ser man en blå skylt på varje sida om älven som vittnar om att här börjar/slutar gränsen för Duveds vatten .

Här nere är det inte många som fiskar, långt att gå och tät vegetation skrämmer de flesta .
Vägen genom skogen kantades av svamp och bär, älgtorn och gamla jordbruksmaskiner från arbetshästens tid . Spännande att vara ute på okänd mark igen . Känns som att gå in i en ny butik som man aldrig testat . vad som helst kan hända . Gått om Älgspår och sönderkrafsade myrstackar, vi hoppades dock slippa träffa Bamse . Jag vet inte om jag kan kalla mig för Björnrädd eller inte, men den fiskare som säger att han aldrig känt sig iaktagen under sina fiskepromenader och haft liten känning av Björnfrossa, må förtränga eller ljuga . Säkert har Bamse studerat mången fiskare som stått vid älvkanten, fullt upptagen i sitt fiske och ovetandes om ögonen som nyfiket tittat på .

Nere vid vattnet ( 15 minuter senare ) så vadade vi ut till en ö, och banne mig så såg vi inte Öringar som rullade strax under ytan med ryggen . De stod i strömmarna och tog flugor och nattsländor ..
Längs strandkanten på andra sidan ( Naturligtvis ..) så hoppade en kilos Öring rakt upp och landade med ett rejält plask . Vi provade att vada ut närmare den kanten, men det blev djupare och strömmen var för stark . Vi fiskade av alla öarna och överraskades av Öringen som högg på de mest oväntade ställen, i decimeterdjupt vatten, framför stora stenar och i skummande virvlar . Ja det var ett riktigt roligt fiske hur som helst, men ingen större Öring ville hugga .

Min kompis C, provade med egenbundna flugor och lyckades kroka några men ansåg att de var för små, så ingen sparades . Jag testade med lila- Rogerdrag och senare med det gulfärgade med svarta prickar . Det högg fisk mitt i strömmen, längs kanterna och i bakvattnet på öarna , men vart var den stora Öringen ? Vi ville ju ha nåt att lämna in på Öringsjakten . Några koppar kaffe och en smörgås senare, så vadade vi uppströms mot Kvarnhöljan, letade oss fram i strandkanten i meterhögt gräs och kröp under trädgrenarna . Efte en stund så tystnade bruset från forsande vatten och vi kom fram till en skarp krök på älven , strömfåran kastade sig rakt in i en bergvägg och tappade farten helt och hållet, planade ut över grund och stenig botten och samlade kraft igen, ungefär hundra meter nedströms tog vattnet åter fart och forsade vidare ner mot öarna där vi stått .

Men här vid Kvarnhöljan var vattnet lugnt och fint, vi testade igen . C med fluga och jag med blå/röd knosas Dynamit ...första kastet mot brytningen mellan strömmen och lugnvattnet blev det napp, ett distinkt hugg som kändes upp i armarna, och en stor mörk Öring slog i ytan ..det plaskade och skvätte..och lika plötsligt vart det tyst och stilla igen . Jag vände mig om och tittade på C, han ryckte på axlarna, flinade och fortsatte med sitt . Jag stod kvar och samlade tankarna, jag hade inte varit med i matchen alls, när fisken högg så stod jag bara där och glodde . I vanliga fall så rycker jag till och vevar så jag säkert vet att den sitter, men nu bara glodde jag på fisken som dansade med draget i ytan . Det var ju den fisken som jag väntat på, den var stor, det såg både C och jag, men som sagt inget att grubbla över nu ..bara fortsätta fiska .
Vi fortsatte sakta uppströms mot Duveds övre fiskegränsskylt . Många små Öringar nappade i strid ström ..2 hg ...3hg ..1.5hg ...jösses, nu började det bli jobbigt . Kroka av, kroka av ...kroka av .

Efter ett tag så stämde inte kasten, linan trasslade och några drag förlorades på dåliga knutar och bottennapp . När sånt börjar ske så är det dags att avbryta för kvällen . Kroppen och sinnet säger stopp, och koncentrationen är på noll, adrenalinet avtar och orken likaså . Det skulle inte bli nån större Öring .
Vi packade ihop och vandrade den långa vägen hemåt igen, upp till bilen några kilometer bort .
"Hjortron ." tänkte jag för mig själv, "Jag får trösta mig med att det är dags att plocka Hjortron snart."

Staa-bron och långnatt

Jag och en kamrat från Östersund, provade lyckan i Duvedsälven igår .
Ett populärt parti som vi valde, är mellan Staa-bron och golfbanan...många större Öringar har slutat sitt simmande i en håv längs den sträckan  ..vattennivån har nu sjunkit så pass att den blottlagt de flesta strömpartier mellan stenar och hällar ..där rejäla Öringar står bakom stenbumlingar i bakvattnet och plaskar ljudligt när de hugger efter nån förbipasserande fluga på ytan ..Vi provade med lila-rogerdrag och kastade uppströms och lät strömmen pressa ned draget mot botten av älvfåran, samtidigt som vi vevade snabbt och ryckvis ...Resultatet blev flertalet avkrokade små Öringar som kom farande som raketer efter draget ..men även två större Öringar som vi kunde behålla .
De låg på den magiska viktklassen kring 0.8 - 0.9 kg , och där ligger även nivån på de inlämnade Öringarna i Öringsjakten här i Duvedsälven . Några dagar kvar på den tävlingen, kom ihåg att ni måste kunna visa upp fiskekort samt fisk på butiken ( Fjällsport ) om du ska lämna in tävlingsbidrag .

När vi kom hem till gården vid 01-tiden på natten, så blev vi inviterade på en grillkväll av sällan skådat slag . Vi överlämnade Öringarna till Remy i utbyte för andra läckerbitar . Remy och hans två Kockar grillade Entrecote över öppen eld, kastade flingsalt och färskriven Chili över köttet och hällde oavbrutet upp mer rödvin i våra glas . Grillkvällen höll i sig fram emot 5-tiden på morgonen, och avslutades med ett rejält varmt bastubad . Lagomt mör i kroppen, och lite glad i hatten så somnade jag senare som en stock . Nu har man två dagar kvar på semestern ...blir nog lite mer fiske innan jag ska till Östersund och jobba, måste ju hinna få till ett rejält tävlingsbidrag, eller kan man låta någon vinna på en Öring under kilot :)

Paus, Nattjobb och semester .

Så vart det dags för mitt spö att vila, efter en hektisk period men flertalet påfrestande spöböj och ryckningar . Catana-rullen höll måttet och spinner fortfarande tyst som vinden . Dragasken är komplett efter åtskilliga uppdateringar, nu senast med lila Rogerdrag, ( ja, ni läste rätt, inte det klassiska Lill-ziggedraget, utan nu har även Rogerdraget kommit med en lila version . ) Testade det ikväll uppe vid Golfbanan, och visst levererade den hugg .

Sakta, sakta vevas draget in medströms med några ryck emellanåt . Strax kom ett bastant mothugg och ett våldsamt plaskande i ytan . Öringen hade svalt alla tre krokarna samt halva draget . Den satt säkert på hela vägen in, och fick följa med hem till frysen .
Nu får mina fiskeäventyr vila ända fram till sista veckan i Augusti . Det vankas nattjobb i Östersund för min del, samt en veckas semester på Gotland med min underbara Sambo och hennes Föräldrar .
Antar att det kommer svingas spön längs hela älven varje dag medans jag är borta, men jag får väl trösta mig med att Höstfisket är värt att se fram emot .

Sen får man ju inte glömma veckorna som kommer då Hjortronen ( Myltan ) är mogen, och kan plockas . Det verkar bli ett bra bär-år i år. och även svampen växer så det knakar . Alla har sina hemliga ställen dit de återkommer år efter år för att fylla hinkarna med "Norrlands guld", så har även jag och det behåller jag för mig själv .

Hoppas ni alla får en fin fortsatt sommar och att solen visar sig ett tag nu . För det har ju varit sisådär med soldagar denna sommar, och det höga vattenståndet höll i sig länge . Nu är det dock nere på rimlig nivå igen och överallt hittar man gestalter som vadat ut i strömmen på strandbankar och öar . Hela Åredalen vimlar av Dag, och Nattfiskare dessa veckor . Alla har sina knep, men ytterst handlar det bara om rätt tid och plats .

Sist jag kollade så låg Ledarfisken inte över kilot på Öringsjakten, fisketävlingen i Duvedsälven som pågår till den 15:e augusti, chans finnes för enveten fiskare att ta hem första platsen med en kilos-Öring . Stor Öring finns i älven, tro mig !!

Titta in på Fjällsport i Duved för mer information angående tävlingen . Eller på deras hemsida www.fjallsport.com . Min Granne och tillika fiske-kamrat, Kolbjörn Selmer, tog en fin Öring härom kvällen på vibrax spinnare, det räckte till topp placering nån dag, men snart ramlade han ner på en delad andra plats . Tävlingsmänniska som han är, så har han oförtröttligt nött på sedan dess, han ska vinna så är det bara :) . -Stor Örret ska upp, den är här nånstans. Säger han .
Skitfiske på er, och glöm inte att njuta av helheten vare sig ni får fisk eller inte !!

Det enklaste kan vara det godaste .

Då jag inte är utbildad i köket annat än på eget bevåg, så håller min matlagning enkel stil .
Idag bjöd jag mig själv på dagens Öring, då sambon vägrar fisk och nöjer sig med sina kolbullar .
En Öring på 5 hg, inlindad i ett foliepaket med smör, salt och citronpeppar samt ett knippe dill .
Foliepaketet läggs in i ugnen på 200 C i 30 min . (Mät fisken över ryggen för att se hur länge).
Kokad potatis mosas sönder med lite grädde, vitpeppar och en klick smör, så har ni en delikat egen komponerad potatismos, eller "Perstampa" som man säger här uppe Jämtland .
Efter 30 min så tas paketet ut ur ugnen och öppnas, köttet släpper lätt från benen och doftar gott .
Smält smör och häll det över fisken, samt garnera med en äggula i moset . Strö lite dill på det hela .
Och voila ! Grävmaskinist-middag a`la Åke :)

Som sammet för själen .

Kaffepannan står på elden, och det knastrar från den torra veden . 11 grader i luften och lätt regn .
Utvadad några meter i älven med rogerdraget på väg in, hjärtslagen ligger på vilopuls, tankarna far omkring . Borta är alla "måsten", inga tankar på jobbet eller bilens kommande verkstadsbesök .
Man ger sig hän och bara njuter av stunden där och då . Andas in den friska luften, känna kylan som sakta kryper upp från fötterna . Fåglar flyger förbi och skryter över sina vyer, och Bävern smyger sakta uppströms till ännu en björk att fälla . Ett kraftigt ryck i linan skvallrar om krokad Öring, och en mindre kamp börjar mellan mig och fisken . Spöt står i en båge, och jag sträcker mig sakta efter håven . Det börjar samtidigt fräsa borta vid elden, kaffet kokar över och sprider en bekant doft omkring sig . Regnet ökar i styrka, och vinden friskar i . Plötsligt händer allt samtidigt, flera intryck på en gång i ett virr varr.
Men hjärtslagen, de ligger kvar på vilopuls, för det är bara här som jag verkligen kan slappna av .
Detta är som sammet för själen !!